Husse spelar brännboll med några arbetskamrater, under tiden roar tjejerna och jag oss med passivitetsträning. Tråkigt men så nyttigt

Dagarna rullar på och även om jag tyvärr är ganska dålig på att blogga just nu så är det många tankar och funderingar. Det kommer eventuellt bli en del förändringar i kenneln och flocken, men än är ingenting bestämt. Vi ska eventuellt ut på litet äventyr den här helgen så får vi se... 

Mina vackra springerflickor   

Håller på och storstäda här hemma och självklart åkte tjejernas leksaker in i tvätten, ja det som inte var för trasigt så det åkte ner i sopsäcken

Häromdagen sålde jag min valplåda och köparen kom och hämtade. Oj vad många känslor och minnen det finns i en valplåda    Men valpfritt kommer det inte bli här, har planer på att bygga en ny valplåda i ett annat material och andra mått när behovet kommer   

Vackra, vackra Zelma 10 år och 9 månader ung

Det är alldeles för varmt att gå promenad på dagarna hälsar Zelma

Blåbärspausen är nu mer obligatorisk enligt tjejerna som springer dit och mumsar i sig. Skönt för matte att alla tre lärt sig plocka själva

[Bild]

Sommaren innebär inte bara sommargodis utan även en del faror. Min största skräck är huggormar! Bläää för dessa äckliga djur som dessutom är farliga och verkar vara ganska många i år? Jag har redan sett flera stycken.

Våran älskade Bea blev huggormsbiten på en promenad en vacker sommardag när hon gick i en skogsdunge 5-7 meter ifrån oss och vi såg aldrig att hon blev biten. Vi fortsatte gå och Bea blev inom några meter slö och svällde upp i nosen. Kollade på henne och såg två tydliga bitmärken efter orm. Husse sprang hem och hämtade bilen och hundpärmen medan jag satte mig på berget och höll Bea stilla. Vi ringde djursjukhuset Albano och förvarnade att vi var på väg in och dom gjorde direkt iordning ett rum och stod och väntade på oss. Resan in som i vanliga fall tar lite över en timme gick betydligt fortare den gången. Bea var väldigt påverkad och låg i min famn i baksätet. När vi kom fram stannade J framför ingången och släppte av oss innan han åkte och parkerade bilen. Jag bar Bea mot dörrarna där folk bara stod och glodde, ingen hjälpte mig att öppna dörren. Fick upp dörren själv och svor någrqa väl valda ord till dom som bara glodde och inte hjälpte till. När jag kom in fick jag komma in på rummet direkt där veterinären väntade. Bea fick dropp innan dom gick iväg med henne. Hon skulle få serum då hon var så påverkad och skulle få ligga kvar. När vi skulle gå frågade veterinären om dom hade tillåtelse att ringa dygnet runt ifall läget skulle förändras. Veterinären var tveksam om Bea skulle klara sig...

Dagen efter ringde veterinären, Bea mådde strålande och vi skulle få hämta hem henne igen. 13.000 kr gick det "kalaset" på och då är man glad att man har hundarna ordentligt försäkrade.