Det var en riktigt trött Hebba jag hade med mig på agilitykursen i tisdags, men ändå fortsatte hon att imponera. Vad hon och jag har utvecklats sedan vi började på nybörjarkursen i agility!

Vi hade stationer där vi tränade slalom, handling och kontaktfält och avslutade med en bana där vi hade alla 12 pinnar med i slalomet + att vi hade med gungan i bana för första gången. Om man bortser från att jag klantade till det med handlingen i början så gick det hur bra som helst! Hebba älskar gungan och ju med den smäller/låter desto roligare tycker hon att det är. Slalomet missade hon på första försöket men när vi gjorde om fixade hon hela slalomet. De är min Hebba det   

Nu är det bara två gånger kvar på kursen och kursledaren tycker att det är dags att börja ge sig ut på tävlingsbanorna så nu blir det till att läsa på reglerna och leta efter någon inofficiell agilitytävling att börja med. 

Arkivbild från en av dom tidigare kurstillfällena

Det händer lite för myckt just nu så det har blivit en ofrivillig bloggpaus. Ska försöka återkomma under helgen med lite inlägg för nu går ögonen i kors. 

Hebba när vi väntade på bussen till agilitykursen i tisdags.

... för idag är det Zelmas födelsedag hurra, hurra, hurra, hurraaa! Grattis Zelma   

Tjejerna och jag gick och mötte husse när han slutade jobba. Syntes vi? Zelma hade täcke med reflex + en reflexsele från Boett. Tina hade en orange reflexväst från Hurtta och en vit blinkande lampa och Hebba hade en gul reflexväst från Hurtta och en röd blinkande lampa

Tina tyckte att det var väldigt jobbigt att gå en rask promenad idag. Man kan inte vara på topp alla dagar

Hebba däremot sprang på som vanligt och nu ligger det stockar på hög längst promenadvägen så ingen är lyckligare än hon. Även gammelskruttan Zelma knatade på riktigt bra

Tina är skendräktig och har återigen massor med mjölk. 

En väldigtt ohundig dag lider mot sitt slut och vi avrundade kvällen med kloklipp. Först ut är Hebba om bokstavligt kommer och slänger sig framför en när man sitter på golvet med klotången. Hon älskar att klippa klor. Sen är det Tinas tur, hon står oftat och väntar på sin tur även om hon inte är överförtjut i att  klippa klorna. Och till sist är det zelmas tur, och henne får man ropa och vänta på... länge! När hon väl kommer är det inga bekymmer men som sagt, man får tjata en hel del.

Har anmält spingrarna till en utställning i september och det ska bli riktigt skoj att komma ut igen. Det är inte många utställningar kvar för Tina i Öppenklas, lilla damen fyller 8 i sommar och efter det blir det veteranklass. Min lilla tant   

Tina på Springerklubbens Club Show 2012