På väg hem efter helgens sista nattpass. Gick precis förbi godisstenen där Hebbas pinne ligger. Eller en av alla hennes pinnar rättare sagt.

Idag kom ett nytt nummer av Hundsport som bland annat innehåller information från skatteverket om hunduppfödning. Spännande!

Älskar min skotork! Hur överlevde jag innan jag köpte den?! Just nu är det hemskt ute när snön sakta töra bort och det blöta blasket kommer mer och mer.

Jag blir snart inte fövånad längre. Det ena avlöser det andra och idag var det dags för veterinärbesök och kolla upp Hebbas "sår". Ringde Kvisthamra veterinärklinik imorse och fick tid redan kl 11. 

Hebba har lyckats få ett "sår" på hasen och huden runt har blivit hård. Veterinären tittade, klämde och funderade. Hon rakade lite mer än det jag redan rkat och var väldigt förundrad vad som kunde ha orsakat det hela. Hon tvättade rent och smörjde på lite salva. Vi fick ett recept på en salva och ska smörja in morgon och kväll i en vecka. Blir det inte bättre ska vi komma tillbaka igen. Hebba fick massor med beröm över att hon skötte sig så bra, det var tydligen ovanligt att hundarna står stilla med viftande svans när veterinären rakar rent runt sår utan oftast behöver dom tjuvhålla eller till och med söva hundarna. Helt sjukt! Nåja, tusen kronor fattigare blev jag idag, men vad gör man inte för sina hundar  

Läcker bild hos veterinären

Snacka om skitsak! Finns det verkligen människor som använder såna här?!

Jag brukar försöka att bara skriva kennel och hundrelaterat i den här bloggen och inte skriva så mycket om det privata, men nu påverkas hunderiet och jag känner att det är dags för ett öppet inlägg om allt. Förklara varför det är tyst i bloggen till och från. 

Dom senaste två måndaderna har den ena motgången, olyckan och till och med ett dödsfall avlöst varandra och det har tagit oerhört hårt på mig. Min häst fått vandra vidare och även om jag inte varit aktiv med hästarna senaste åren så betydde hon väldigt mycket för mig   

Just nu är det två saker som oroar mig och det oundvikliga närmar sig med snabbare steg än jag hoppats. Det första är Zelma, som jag skrivit om tidigare så har hon varit skakig i bakbenen sedan attacken i våras. Straxt före jul köpte jag ReDog Joint Balance och skakningarna försvann så gott som helt. Men nu har dom kommit tillbaka och är mycket värre. 

Det andra som oroar mig är Tina, hennes knölar växer och det är framförallt en knöl som vuxit. Hade hoppats att dom skulle växa långsammare    Och som grädde på moset så har Hebba fått ett sår på ena bakbenet och hon har börjat löpa så vi har fått flytta fram ett besök igen. Just nu går verkligen det mesta fel   

Jag hade hoppats på att tvåtusenfjorton skulle bli ett bra år men ska det fortsätta så här hoppar jag gärna över resten av året.